Tallbacka år 2023 - del 2

Salladsmixens-lovande introduktion och en lätt justering

Salladsmixen som vi utvecklade år 2022 är en utmärkt produkt. Den varieras enligt säsongen, består av många välsmakade sallatsväxter, är sagolikt vacker och full av överraskningar! Klart var ändå att utvecklingsarbetet behövde få en fortsättning. En del av sorterna gav inte tillräcklig skörd, andra av de prövade sorterna var inte tillräckligt hållbara eller plågades av skadedjur och några smakade för konstigt. Men bindsallad, bladsallad, spenat, kranskrage och strandkämpe fungerade fint och variationen på sallads sorterna gjorde mixen härligt vacker och färggrann.

Vårens märkligaste odlingserfarenheter och överraskningar fick vi när vi försökte utreda salladernas grobarhetsproblem. Den slutliga orsaken klarnade aldrig, men salladen grodde dåligt. Vi rensade bort de uppenbara orsakerna: för hög temperatur, hög fuktighet eller torka. Vi prövade olika mullblandningar, köpta och egna. Möjligen var fröna dåliga eller så var det fel månfas eller något annat. Det planerade urvalet av sorter och den tidiga introduktionen gick snett och vi fick lov att odla det som grodde. Efter den erfarenheten kan vi inte skryta med vår skicklighet att driva upp plantor. Varje välmående planta är ett under och en glädje.

Vi fick ett nytt innehåll till salladsmixen. En fascinerande nyhet, fastän liten smakbit var de sura bladet från fjällsyran. Trädgårdssyran ger stor och smaklig skörd men passar inte i salladsmixen då sniglarna äter hål i den, sköldsyran åter är vacker och välsmakande men hopplöst långsam att skörda. Fjällsyran mycket välsmakande och lättare att använda. Fjolårets lilla provruta kommer att utvidgas.

Salladsmixen behöver smaker och karaktär från salladssenaper och rucola så inkommande sommar kommer vi att odla dem i växthuset. Ute lyckas tyvärr inte — jordlopporna äter bladen helt eller gör dem fulla med hål. Försommarens torka gynnar jordlopporna och det hjälper inte med täckdukar.

Den salladsodlingsteknik vi lärt oss av Charles Dowding är utmärkt och vi har beundrat den många gånger. Plantorna odlas individuellt och de planteras på ca 20 cm avstånd från varandra. Skörden samlas från de yttre äldre bladen vilket gör att växten producerar ny färsk skörd till och med under en och en halv månad. Till slut | börjar växten blomma och bladen blir träaktiga och bittra. En fortsatt plantproduktion är viktig så man kan få en ny skörd utan pauser. Förra sommaren upptäckte vi att det är viktigt att skörda hela tiden. Endast på det sättet kan kvaliteten hållas hög. Det kan vara klokt att skörda även om det inte finns en köpare till produkten — de äldre bladen använder växtens kraftresurser i onödan och lockar till sig sniglar. (Det här är förstås ett frustrerande sätt att göra kompost på!) Inkommande säsong kommer vi att arbeta för att få en jämnare skördetid så att växterna kan producera skörd möjligast länge.