Tallbacka Trädgård/Dialog

Grönsaker

KÅL ÖVERALLT?

Jag har alltid varit en stor vän av kål. Den vanliga vitkålen är god, som tidig kål himmelsk, brysselkålen är till sin smak helt oemotståndlig, broccolin är full av grön kraft och surkål har jag hackat flera tunnor. Men jag just inte odlat kål tidigare förutom grönkål. Jag har hållit odlingen av kål för något som specialister sköter om och tänkt att det kräver en väldigt stark god jord och med nödtvång användning av bekämpningsmedel. Kålen gillas av alla, och det som blir över till odlaren är de renskalade bladnerverna. Brassica släktet är väldigt stort och när vi började odla bladgrönsaker till cateringbolagen måste vi försöka. Grönkålen var en början, fastän det första årets sådd började ge skörd först mot hösten, när kölden tog hand om skadedjuren. Kålen vill ha mycket näring; vilket ledde fram till jordförbättrings- , bokashi- och täckodlingsplaner.

Förra årets grönkålsodling lyckades relativt bra, Red Russian producerade förvånansvärt stor skörd under flera månaders tid. Vi orkade använda täckduken ända till september, så skadedjuren hölls i schack. Det flitiga skördandet tog av växternas krafter mot slutet av skördeperioden. De kommande växtperioder behöver vi ge tilläggsgödsel i form av bokashi, nässelvatten eller gröngödsel. Inkommande odlingssäsongs viktiga sort är grönkålen men som en nyhet har vi spetskålen. Vi blev övertygade av Lena Israelsson som uppskattar spetskålen högt som en vår primör. Det här gäller speciellt den röda spetskålen Kalibos, den som man redan trott varit förlorad. Den är bäst som nyskördad i salladen. Den lär också vara utmärkt som syrad. Av de andra kålväxterna kan nämnas, palm- eller svartkål och den spännande broccolinin.

Vi tänker odla kålen i tunnelväxthus och med tagetes. Det är väldig inspirerande att se hur vi lyckas.

EN ASIATISK KULLERBYTTA

Jag medger gärna att jag länge har varit fullständigt ovetande om och till och med motsträvig då det gäller de asiatiska bladgrönsakerna (och också annan mat) Den östasiatiska kulturen har inte fascinerat mig och jag trodde inte heller att grönsakerna skulle tilltala mig. Till all lycka hade jag fel.

De första försöken med de asiatiska grönsakerna var osäkra. Först då vi odlade sareptasenap och Mizunakål intensivt i pallkrage under täckduk började arternas egenskaper och smak uppenbaras. Fina och härliga blad, snabbt och i stor mängd! Förra året gjorde vi den första sommarsådden av Tatsoikål, Daikon, Komatsuna och Pak Choi. Resultatet var inte överväldigande men det visade att det lönar sig att fortsätta. Till nästa säsong är åtminstone Daikon eller japansk rättika framme i målsättningen. Den passar till koreansk Kimchi tillverkning, en maträtt som jag som vän av surkål absolut vill smaka på. Andra underverk från öst kommer vi också att odla, kinesisk gräslök har varit en favorit ända sedan trädgårdsutbildningen, grönkålen Red Russian är härligt mjuk och smakar gott, Shungiku eller Kranskrage och Malabarspenat har redan länge funnits i pallkragarna.

Det underbaraste och mest utmanande är att lyckas med att så dem i rätt tidpunkt, eller riktigare sagt att anpassa dem till de tidiga grönsakernas odlingssäsong och till växlande väder. För tidigt får man inte så eftersom den finska sommarens ljusförhållanden inte gynnar den korta dagens växter. En annan besvärlig omständighet är den att de flesta av de underbara växterna är kålväxter och liksom sina släktingar utsatta för skadeinsekter. Kålnät eller täckduk är helt nödvändiga.

SPARRIS

Den första sparrisen planterade vi år 2017, sorten var Xenolim. Vi grävde ett djupt dike, där vi satte plantorna eller rättare sagt rötterna på varandra efter varann och så täckte vi över. Då fanns det ännu ordentligt med utrymme bredvid sparrisen och där växte jordärtskockor. Situationen höll på att eskalera, eftersom jordärtskockorna mycket gärna sprider på sig och växer och blir stora. Med stor möda och vid flera tillfällen plockade vi bort alla skockorna och utvidgade sparrisbänken till en och en halv gångers storlek. Under denna nya utvidgade sparrisbänk lade vi bokashikompost, vi hade just kommit igång med att fermentera köksavfallet. Resultatet var förstummande. Den nya planteringen växte med väldig fart och fenomenalt snabbt. Sparrisodlingens stora svårighet är att hålla igen de två första åren och låta odlingen få vara i fred. Rötterna behöver få etablera sig ordentligt innan man börjar skörda sparrisen. På våren 2020 formade vi om sparrisbänkarna och odlade som mellan växt, på ett lyckat sätt rädisor och på ett mindre lyckat sätt kålrabbi.

PUMPANS ÅR 2021

Det här är en fantastisk nyhet! Jag svär att jag inte visste om detta på förhand då jag i november 2020 planerade växtföljden och räknade att vi behöver mera odlingsyta om vi skall kunna odla kålväxter. Vi började således förverkliga nya odlingsbänkar direkt på gräsmattan. I dem tänkte jag odla pumpor inkommande sommar. Sedan hittade jag Lena Israelssons bok Gourmetträdgården och Runåbergs fröer – nätsidor. Och så bar det av. Vi har odlat squash redan tidigare, vi har prövat och blivit förtjusta i Kabocha och fått några vinterpumpor från komposthögs odlingar. Men att det finns otaliga färger, former och smaker på vinterpumpor och att de till sin smak och struktur passar utmärkt till att baka i ugnen, till soppa och till grönsaksgrytan… Från barndomstiden har jag en aning dåligt minne av pumpainläggning som var äckligt söt och inte heller höll måttet till sin konsistens. Förövrigt tyckte jag inte heller om de obligatoriska nejlikorna. Men att pumpan skulle kunna vara något helt annat! Det är oerhört. Till detta: Squashen behöver inte bara vara en smaklös råvara vars god egenskap är den stora skörden. Utan squashen kan på riktigt smaka som – en squash. Så här lovar man till exempel om sorten Costata Romanesco, som vi kommer att odla inkommande säsong. Dess smak och produktivitet lär skall vara oöverträffad och ett special omnämnande får de stora hanblommorna som bildas i stor mängd. Det lyxiga är att om man skördar frukten som fingerstor med blomman ännu på frukten – så smakar de små squasherna som bäst. Allt som allt kommer vi att ha 16 olika sorter fördelade på två cirka 40 m långa odlingsbänkar. Troligtvis stämmer den gamla visdomen att alla inte vill gro eller växa och producera frukter, men säkert lyckas en del. Jag orkar knappt vänta.

Årets nyhet: TALLBACKA MIX

År 2021 blev vi bekanta med NO-DIG metoden och Charles Dowdings undervisning. Vårt sätt att odla har därför genomgått stora förändringar men också våra tankar på vad vi vill odla. Bara för en tid sedan tänkte jag att salladsodling är onödigt. Härliga vildgrönsaker växer ju överallt. Men flytten från de bekanta åkerrenarna från barndomstiden förändrade mina tankar, nuförtiden är det inte så lätt att veta var jag kan leta efter dem. Helt andra tankar fick jag då jag prövade Dowdings sätt att odla sallad. Den stora nyheten för säsongen 2022 blir en salladsblandning, TALLBACKA MIX! Den odlingsmetod som Dowding har utvecklat möjliggör en fortsatt skörd. Det är många olika salladsväxter som står till buds. Vi tänker oss alltså en salladsblandning som    förändras till innehållets smak, färg och struktur under säsongen från vår till höst. En del av sorterna är nya för oss men grunden består av bindsallad, kålväxter och spenat. Det finns olika perenner som syror, kärleksört och rankspenat. En stor del av sorterna är milda i smaken men det finns också pikanta överraskningar som wasabino, vildrucola, senap och källfräne. Men mixen kan också innehålla några sorter som är rätt okända i Finland till exempel amarantus-släktets växter och mitsuba och pimpinell som många igenkänner som en ört. Vi satsar på salladsmixen utseende och struktur, vi samlar ihop en vacker och krispigt saftig salladsblandning.

Årets grönsak: Tomaten  

Svenska Trädgårdsförbundet har info på svenska om årets grönsak Svenska trädgårdsförbundet och Kotimaiset Kasvikset ry har utsett tomaten till årets grönsak. Bra så Tallbacka Trädgård vill vara med    fastän tomaten inte är är en topprodukt hos oss. Förra året 2021 fick vi de första tomaterna ur vårt nya växthus. Sommarens värmebölja ledde till alltför höga temperaturer långt över det optimala men tomaterna överlevde. I själva verket klarade de sig förvånansvärt friska ända till höstens kyliga väder. Värmeböljan fick bara utvecklingen att stanna upp i juli. Till säsongen 2022 har vi skaffat följande sorter:
  • SUNGOLD, en härligt söt gyllene körsbärstomat
  • En röd och gulrandig TIGERELLA
  • ZLATAVA som påminner om blodappelsin med orangeskal och röd inuti
  • ILDI en klart orange körsbärstomat
  • NARANJA betyder appelsin
  • MEILI de NUHAI som betyder vacker flicka, en kinesisk sort som Lena Israelsson älskar
  • SAN MARZANO en italiensk klassisk pastatomat
Dessutom kommer det säkert att kompletteras med impulsköp. Mitt förnuft är ibland nedsatt nära fröställningarna.

Berättelsen om betan

Vi kommer också att satsa på rotsaker år 2022. En bidragande orsak är att jag är förtjust i ungsrotsaker men också att våra kunder har gett en god respons på rötterna samt Charles Dowdings odlingsråd. År 2021 förkultiverade vi rotsakerna och planterade dem i kluster i pluggbrätten. Gulbetor, vitbetor och daikon fungerade riktigt bra på detta sätt. De runda sorterna av rödbeta lyckades också bra men däremot den avlånga Cylindran misslyckades. Nästa år vill vi fortsätta och utveckla sättet att odla betor. Det skulle vara viktigt att få de första plantorna utplanterade tidigt och under en odlingsslöja för att skörden skall kunna mogna fram till midsommaren. Sen kan man sätta ut nya plantor med detsamma. Här är en av NO-DIG metodens finesser. Odlingsbäddarna är genast färdiga – de behöver inte plöjas, eller gödslas eller ens rensas från ogräs. Eventuella frö ogräs hålls borta under hela säsongen eller tas bort som små. Min plan är att betorna kommer att växa på det nyaste odlingslandet. Så tidigt som möjligt på våren skall vi plantera majrovor (sorterna Snöboll, Goldana och Purple Top Milan) och flera sorter av rädisa. Lite vågat tänker jag pröva också den tidiga sorten av rödbeta Alvro Mono och kinesisk rättika Redmeat. Lite tidiga morötter Amsterdam Forcing behövs. Den konstiga idén – sådana behövs också- är att odla urgammal och en rätt så ful men smaklig rödbeta Crapaudine. Ifall lyckan står bi kommer vi att smaka på den under Olofsdagen den 29.7. Efter midsommaren planterar vi i den andra planteringen mera rödbeta, gul-och vitbeta, kålrot och daikon.

Chili, en smaksensation

År 2020 skaffade vi vårt första tunnelväxthus i plast. Vi ville pröva odla tomater, chili och äggplanta. Växter som behöver skydd och värme för att trivas. Det första året gav mersmak och därför byggde vi följande höst ett nytt växthus med väggar av 6 mm cellplast. Bottenplanen i växthuset är 30 m2 stort. Följande sommar hade vi på våren 2021    sått en mängd olika tomat- och chiliplantor som vi nu kunde placera i växthuset. Det var dels gamla bekantingar från det första året som Anaheim, Cayennetta, Thai Hot Red och Padron men också nya och spännande sorter som Hot Lemon, Bulgarian Carrot, Tabasco och Buena Mulata. Tyvärr var sommarens hetta överväldigande och växthuset så hett att tillväxten stannade av under den hetaste perioden. Men chiliplantorna klarade sig och började på sensommaren och hösten producera frukter. De tidiga frostnätterna gjorde dock att säsongen blev lite för kort en stor del av chilifrukterna hann inte mogna färdigt. Inför nästa säsong planerar vi att täcka växthuset med skuggväv och på det sättet kunna få ner temperaturen. Jag tänker att resultatet med det borde kunna bli bättre. Chilismaken är det lätt att falla för. Det handlar inte enbart om Scoville styrka utan om de olika aromer som sorterna har. Den tillför i grytor och sallader det där stinget som förhöjer smaken.