TALLBACKA ÅR 2021
Förra vintern 2021 påbörjade vi Facebook sidan och fick en bra början på hemsidan. Många viktiga saker var nya och vi letade efter en riktning för verksamheten: Växthuset, sådd i pluggbrätten, att skola om plantor, NO-DIG odlingsbänkar, odlingsbäddar grundade på gräsmattan, bokashi mullfabrik osv. I januari blev en stor karta och odlingsplan för trädgården färdig. Den hjälpte oss då vi beställde fröer och utrustning. Under våren lärde vi oss hela tiden mera om NO-DIG-metoden. Det handlade om sådd i pluggbrätten och sättet att skörda samt att förlänga skördeperioden. Vi började eftersträva två skördar under en och samma odlingssäsong. Vi fick mycket viktig erfarenhet av olika sorter.
Via misslyckanden lärde vi oss mycket. Det bittraste var sockerärternas fullständiga förödelse. Sorten var den bästa Carouby de Mausanne och vi byggde härliga rustika stöd. Men vi sådde för sent. Försommarens väder var inte gynnsamt och odlingsplatsen var möjligen felaktigt. Ärterna växte inte och de fick någon svampsjukdom så de smakade förfärligt. Dagen då jag rev bort fyra parrader av växtlighet var dyster och sorgsen. Då tänkte jag att vi slutar med ärtodling.
Våren präglades av brådska och trötthet. Efter att jag bytt arbetsplats så hade jag bara några få semesterdagar och inga lediga dagar. Nalle satsade på att bygga två ekodass åt besökare i trädgården. Under försommaren fick vi Aura trädgårdsvänner på besök och vi deltog för första gången i Öppna trädgårdar evenemanget. Båda förorsakade bekymmer och stress. Samtidigt upplevde vi i trädgården en väldig bladlöss invasion. Fruktträden drunknade i löss och trädgården var inte i gott skick då den borde ha varit.
Pumpans år-projektet lyckades däremot. De långa odlingsbänkarna fungerade bra, klövertäcket hindrade ogräsen effektivt och den svarta plastduken gjorde sitt utanpå odlingsbänkarna i april/maj före
utplanteringen av plantorna. Eventuella ogräs dog av brist på ljus. Till en början var jag orolig för sågspånets eventuella nackdelar och kvävebristen orsakad av komposteringen. Men problemet visade sig inte vara stort. Några bevattningar med EMa-lösningen hjälpte växterna att klara sig över den värsta tiden. Det fanns många sorter av pumpor allt som allt 16. Alla gav skörd men en del av dem stannar vid det första försöket. De finaste nya bekantskaperna var den härliga ormlika Tromboncinon, den smakliga och hållbara Delicata Zeppelinen och den blå sälen Guatemalan Blue. Dem odlar vi säkert även år 2022. De bästa zucchini var Costata Romanesca och den grundgröna Black Beauty. Höstens alltför tidiga frost tog först zucchinin och en vecka därpå vinterpumporna. Vi hade fått en mer hållbar skörd ifall de hade fått växa några veckor ytterligare.
Värmeböljan och torkan i juli pinade växtligheten. Temperaturen höll sig länge vid trettio grader och det regnade inte. Tillväxten upphörde, växterna led och säsongen förkortades ”på mitten”. Vi vattnade så mycket vi vågade men bevattningen kan inte ersätta regnet. Temperaturen översteg det optimala mest förstås i växthuset. Där kunde man inte vistas mitt på dagen. Tomaterna överlevde men något annat kan man inte säga. Chilin klarade sig bättre men började producera frukter först då den värsta hettan lättade. Därför blev skörden liten då det inte fanns tillräckligt med tid för frukterna att mogna.
Vi satsade även mycket på kålodlingen. Resultaten varierade. Plant odlingen lyckades bra. Vid utplanteringen skyddade vi kålplantorna mot kyla och skadeinsekter med slöjtunnlar tillsammans med tagetes. Vi hade höga förväntningar på spetskålen, två gröna sorter samt den prisade röda Kalibos kålen. Till detta prövade vi flera grönkålssorter, kålrabbi, några nya sorter broccolini, kailan, några brysselkål sorter och broccoli sorter. Vi hade överraskande lite besvär med skadeinsekter, plantorna växte i tunnlarna.
Men tunnlarna blev vårt största problem då värmeböljan slog till i juli. Slöjan är alltför het för kålväxterna. Luften byts inte och tillväxten avstannar.
Redan år 2020 tänkte vi ofta att bärbuskarna och fruktträden behöver mera omsorg och jordförbättring. Hösten 2021 investerade vi ett rejält lass 58m3 med träflis bestående av mestadels björk. Målsättningen var att ge alla bärbuskar och fruktträd ny livskraft genom att förbättra jorden kring deras rötter, med andra ord genom att kväva ogräsen och mata mikroberna. Närapå alla träd och buskar behandlades, Tuorlas entusiastiska permakultur studerande körde under ett par dagar tiotals kubikmeter med kompost av hästdynga och träflis. Först täckte de med tidningar och kartong trädens och buskarnas baser. I tryffelgården tillsattes inte kompost, endast tidningstäcke och sedan träflis samt lite kalk enligt Lasse Ingmans anvisningar.
Jag är mycket nöjd med de utvidgade blom- och grönsaksbäddarna vi gjorde på våren och de helt nya NO-DIG odlingsbäddarna. Det mest underbara nya bädden lade vi mellan svartvinbärsraden och äppelträdgården. Den kallas för specialsalladslandet. Gräsmattan täcktes först med tidningar och kartong samt tillsattes 15 cm tjockt lager med kompost och mylla. Därpå planterade vi området med bland annat strandkämpar, stockrosor, trädgårdsmålla, gode henriks målla, sköldsyra, svartkål, malabar spenat, perilla, stymorsviol och väldigt många tagetes. Bädden var produktiv och vacker långt in på hösten, fastän vi inte ens förstod att utnyttja alla de möjligheter som de nya salladsväxterna gav. Den var en bra inledning på trädgårdsrundan eftersom den var ett konkret exempel på många viktiga saker för oss: NO-DIG bäddens bygge, permakulturens tanke på att odla träd, buskar, grönsaker och blommor tillsammans. I bädden kunde vi också presentera gamla bortglömda salladsväxter med nykomlingar.
